Pilgrimsmål
Fakta Pilgrimsmål
En fot framför den andra, tempot är lagom, fötterna bara går. Göran strax framför, Karin bakom. Solen värmer behagligt, vinden rufsar om håret lite lätt. I fjärran hörs en traktor brumma fram över fälten, en trädgårdssångare kvittrar efter sällskap.
Grusvägen är behagligt lättgången, den slingrar sig fram i det böljande landskapet,
snart når vi in i skogen.
"En åtta på ön" - pilgrimsvandring på OrustÄndlösa vidder på DovrefjällVy från ÅreskutanRistafallen (från Ronja Rövardotter) i JämtlandPilgrimer på vägSven Alander i täten på väg mot Dragsmarks klosterruinGlittrande hav längs BohuskustenVälförtjänt vila för Kurt, Rigmor och ChristinaHans-Jacob Dahl, pilgrimspräst från Dovre delar tankar1 - 9<>
En inre vandring. Så vill man beskriva pilgrimsvandringen, vandringen där de existensiella frågorna får plats.
En pilgrimsvandring ska kunna ge en ytterligare dimension som kultur eller friluftsvandringen inte erbjuder. Pilgrimsvandringen ska erbjuda verktyg för att hjälpa vandraren till reflektion.
Vi är på vandring mot Resteröds gamla medeltidskyrka, dit människor kanske har vandrat ända sedan 1090-talet.
En svindlande tanke. För många är detta viktigt, att vandringen går mot ett heligt mål. För andra är det vandringen i sig, som är själva poängen.
Pilgrimsvandrandet är en växande folkrörelse i Sverige - det finns idag många hundra mil märkta leder för den som vill vandra.
För många är pilgrimsvandring liktydig med vandringen mot Santiago de Compostela i Spanien. Dit har pilgrimer, bl a den heliga Birgitta, vandrat i århundraden.
Framme vid Nidarosdomen efter 80 mils vandring!Kyrkan i Stiklestad Vadstena klosterkyrkaStenen som S:t Olof dräptes mot Petersplatsen i RomNidarosdomenÅre gamla kyrkaDragsmarks klosterruinResteröds pilgrimskyrka1 - 9<>
Under medeltiden växte pilgrimsrörelsen sig allt starkare i Europa. Man vandrade inte bara till Spanien, utan också till Rom, till Jerusalem, till Nidaros (nuvarande Trondheim) och andra platser.
Pilgrimsrörelsen blev en stark faktor i den ekonomiska utvecklingen i Europa genom sitt behov av infrastruktur. Detta behov resulterade i utbyggnad av vägar, broar, härbärgen, kyrkor och kloster.
Miljoner och åter miljoner människor var ständigt på väg och man har beräknat att mellan år 1150-1450 deltog mellan 20 och 50 procent av Europas vuxna befolkning i pilgrimsvandringar.
Men Gustav Vasa förbjöd pilgrimsvandring i Sverige år 1545. I de katolska länderna fortsatte pilgrimsvandrandet, om än i mindre skala.
När Santiago de Compostela 1985 blev uppsatt på Unescos världsarvslista och El Camino, lederna till Santiago de Compostela sen fick status som Europeisk Kulturväg blev det ett enormt uppsving för pilgrimsrörelsen.
Lederna började återigen rustas upp med bättre märkning och härbärgen. Många sökte också medel från EU-programmet Leader för landsbygdsutveckling. Nu har också de nordiska lederna med Nidarosdomen som mål blivit utnämnda till Europeisk Kulturväg.
- Pilgrimsrörelsen i Norden har fått en renässans, det är som en pånyttfödelse, säger pilgrimsprästen Hans-Erik Lindström. Människor vill axla ryggsäcken igen, ge sig ut i skog och mark, ge sig ut på kortare eller längre vandringar och kanske få en skymt av det som finns bortom det synliga, det som vi inte har tid med i vardagslivet.
När människor som Paul Coelho, Madonna och Agneta Sjödin berättar om sina upplevelser som pilgrimer växer ett intresse bland allt fler.
När kronprinsessan Mette-Marith berättar om sin vandring till Nidaros i norsk TV är genomslaget enormt.
2014 © Riddars Resväska
Agneta Riddar